Fabolous

Helt ofrivilligt har jag känt mig som Ernest Hemingway hela helgen. Otränad: check. Trött: check. Skäggig: check!

Lyckligtvis gick det inte så långt att jag sköt mig själv i huvudet med ett jaktgevär - däremot trodde jag att jag skulle dö av en hostattack i förmiddags (kändes som att jag knaprat två kilo pollen).

Det är knappast någon vågad gissning att febern, snuvan och halssmärtan har att göra med promenaden genom stan i skjorta förra söndagen.

För bara en timme sedan lämnade jag in en stämningsansökan mot min hals. Kanske lönlöst. Har hört att det är svårt att gå upp mot stämbanden... (Arne-poäng!)

Under filmpausen på fyran har jag kollat i datorns bildarkiv. Inspierad av en bloggare som skrev om klädmode på 1990-talet (när man gärna pulsade på sig allt man hade i gardroben) bjuder jag här på Doughes nyårsklädsel 1994. Beiga chinos, aptjock polotröja och rutig skjorta på det. För att inte nämna de vita tubsockarna. Tur att Fab 5 inte fanns för unga tonåringar i Norrköping.