"Matchen mot Italien är ett av de bästa minnen jag har från en landskamp. Det var så osvenskt, folk stod och skrek och lät mycket mer än italienarna", säger Fredrik Ljungberg till Sportmagasinet.
Mitt eget Porto-äventyr ledde till:
* Att jag hamnade bredvid en gubbe på planet som envetet försökte pracka på mig att Elfsborg var Sveriges bästa fotbollslag. Dessutom stank han vitlök.
* Att jag hamnade i storgräl med Ex1.
* Att jag blev knivöverfallen i en gränd av påtända portguiser.
* Att jag blev av med digitalkameran innehållandes supersköna bilder från Dragão och en historisk träff med Stefan Schwarz.
* Att min plånbok fick läggas in på klinik efter att på två timmar ha tömt alla energidepåer.
Men kul att du uppskattade vårt stöd på läktarna, Freddie. Verkligen jättekul.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Du försökte iafl...det är det viktiga ;)
Schysst att du offrade dig för Sveriges väl och ve sådär.
Var inte så jävla bitter!! =P
Sir,
Oja, jag verkar i Pierre de Coubertins anda.
El Mango,
Eller hur. Och vad jag fick jag för besväret? En patenterad klack från en lysande läktarplats i klackhörnet. Just det ögonblicket slog alla andra supporterögonblick - någonsin (ja, faktiskt till och med den underbara millisekund när Janne Kalén slog in straffen på Janne Möller och gav IFK SM-guld 1989).
I say briefly: Best! Useful information. Good job guys.
»
I find some information here.
Skicka en kommentar