Gult kort

Det dunkade till i brevinkastet. Två tidningar trillade ner på golvet. Bredvid dem låg ett kuvert. Till min okamouflerade besvikelse insåg jag snabbt att SvFF-loggan saknades.
Titthålet inbjöd inte till munter läsning. ”Delgivningskvitto. 2006-02-07”.
Tankarna roterade. Hade någon ettrig dalmas hört när jag vrålade ”tillgjort leende!” om Gunde Svan på Idrottsgalan, och gjort en anmälan om förargelseväckande beteende? Jag vet ju så väl att man riskerar spöstraff om man kritiserar Svan, Klüft och de andra ”supergenuina” svenskarna med glorior över sina blonda hjässor.
Men, nej. Väggarna är väl isolerade och inte är jag så korkad att jag låter balkongdörren stå öppen när herr Celsius är på krigsstigen.
Eftersom jag är en man med blott ett par koppel decennier kvar att leva sprätte jag snabbt upp kuvertet.
”Preliminärt beslut om varning”.
Ni har gjort Er skyldig till hastighetsöverträdelse den 29 november 2005. Detta framgår av ett ordningsföreläggande som Ni har godkänt. Ni körde vid den aktuella tidpunkten personbil med en hastighet av 75 km/tim på Malmgatan i Norrköping trots att högsta tillåtna hastighet var 50 km/tim.
Men förlåt så mycket, då!
Vägen är ju faktiskt bara 38 meter bred och olyckor inträffar lika ofta som Tina Thörner kör vilse i Krylbo.
Nästa gång jag GÅR mot röd gubbe drar de in kortet.
Nötter!
Men okej, kära Länsstyrelsen, jag är en ärkebuse av sällan skådat mått. Vi säger så. Grönt ljus. Kalla mig gärna trafikens Zlatan när ni ändå håller på.