fredag, juni 09, 2006

Nächste Anhalt: Dortmund

Mor och far är lite oroliga.
Så fort deras lille son åker på små road trip-äventyr slutar det med en ilsket ringande telefonsignal mitt i natten.

Göteborg: SMS:ade mig ner i ett dike. Centrallåset fungerade lika bra som en spik av plast. Vi stängde oss ute och lyckades inte, trots envetet liftande, få napp på landsvägen.
Kontentan: Bilreparation. Men det var ett bra SMS.

Degeberga: Regnet smattrade på rutorna. Allt jag ville var att slänga ut de satans golfklubborna, som låg i bagaget, och lämna dem i regngudarnas öde. Men så hände det saker. Stillastående bil i vänster körfält. Gir åt höger. Stillastående lastbil i höger körfält. Gir åt vänster. Stillastående släp i vänster körfält. Början på en gir... jag åkte radiobil i slowmotion och spelade rysk roulette med livet. Pang. Det var över. Det var slut. Det vita skenet var epilogen. Några millisekunder senare låg airbaggasen som ett kvävestinkande hölje i bilen. Jag smashade förarrutan med en wedge och klättrade ut. Vi levde... Trots sovande bilister som rammar mitträcken och tappar släp. Trots lastbilschaufförer som parkerar ostrategiskt på olycksplatser. Trots de där satans golfklubborna.
Kontentan: Den bilen såg jag aldrig mer. Men golfklubborna lever (frånsett puttern, som jag begärde skilsmässa ifrån).

Sälen: Först kom mini. Jag hann väja. Sen kom jumbo. Jag hann styra undan. Och sen kom mitt emellan. Doff-toff. Mitt emellan försökte sig på en Stefan Holm, men rev som Staffan Strand och kanade över min kära, fula Opel. Mitt emellan dog. Två minuter senare dök ett jaktlag upp. Älgens begravning var som bröllop för dem. Jag hade glassplitter i mina handskar och frös som en gnu. Det var 30 grader kallt. Jag hatade vintern.
Kontentan: Opeln följde mitt emellan in i döden.

I eftermiddag drar jag till Tyskland. Vi ska svartbörsa oss in på Westfalenstadion i morgon.
Via Öresundsbron till Danmark och över älva och in i Tyskland.
Nåt kommer hända.
Frågan är vad.
Ring, ring - bara du slår mig en signal.
"Tja, farsan, du - det hände en grej."

1 kommentar:

Anonym sa...

Nånting i din text känns väldigt bekant.....

Sen att du förövrigt kör som en påse oslipade skridskor är ett välkänt faktum :)