Jag har fina föräldrar. Väldigt fina. Jag tackar här, genom att publicera.
"Hej Henrik.
Läste din blogg om hur du upplever stunden. Det låter antagligen korkat om jag skriver att det som vanligt var välformulerat. Livet går upp och ner och helgens bravader har sannolikt ej påverkat din egen upplevda livssituation positivt.. Jag hade garanterat haft ångest i motsvarande ålder.
Slälv var jag "kroglejon" fram till 28 och ett halvt års ålder tills jag hade förmånen att träffa din mamma. Det var många stunder innan jag träffade Xxxx (mamma) som jag funderade på min livssituation, mening med livet och hur framtiden skulle gestalta sig. Gamla kompisar träffade tjejer och försvann, gamla komisar kom "tillbaka" efter misslyckade relationer och jag fick även söka nya kompisar att umgås/festa med. Ibland kändes livet ganska tungt som jag dock försökte kompensera med arbete och golf - fungerade dock inte alltid. Grejen är ju att man inte kan framtvinga nya relationer utan kemin måste ju stämma från början. Jag är helt övertygad att du träffar din livspartner snart, men allt måste ha sin gilla gång - livet består av slumpen oftast. Hoppas inte mitt 60-årstal ej satte griller i huvudet på dig, det var absolut ej meningen. Vi föräldrar lever med våra barn i medgång och sannerligen när det strular emot också. Hoppas du snarast hittar nya positiva infallsvinklar till livet, det är du värd. Jag är helt övertygad att med ditt positiva, ödmjuka och roliga sätt samt är en "vacker" varelse kan se framtiden med tillförsikt.
Hälsningar Pappa xxx
Mamma hälsar givetvis."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vilken underbar pappa!!
Innan jag träffade "Paul Lawrie" hade jag ofta en känsla av att mina föräldrar tyckte mer om syrran, eller iaf tyckte att det var roligare att umgås med henne, för att hon hade en sambo. Precis som du, kände jag att mamma och pappa var besvikna för att jag inte hade någon att dela livet med, för att de inte hade något att prata om när deras kompisar pratade om deras barns bröllop osv. Men nu har vi ju svart på vitt här, från din pappa, att så är inte fallet!
Dessutom känner jag fortfarande att mina föräldrar tycker syrran är roligare, så det hade nog inget med sambon att göra =)
Du hakar upp dig för mycket på ålder (precis som jag)! Förstagångsmamman är idag i snitt typ 30 år, och pappan är i regel 2 år äldre. 1980 var medelålder 25, så det är andra tider nu!
Jämför dig inte med mamma, och inte med syrran heller - hon var ju ett undantag =) Jämför dig med mig så ligger du i lä!
Eller förresten; jämför dig inte med någon!
Det verkar som att de träffade mitt i prick! :-)
Eller "han" menar jag...
Skicka en kommentar