Det var höst och det var 1900-tal och jag gick i väntans kval. Bläcket från hälsningarna i studentmössan hade knappt torkat. Som jag hatade att bära den där mössan. Jag såg missbildad ut. Som om två av mina smalt layoutade huvuden borde ha fått plats i den.
Precis innan vi sprungit ut på skolgården och sjungit om att det var vår lyckliga dag hade Fredriks penna galant jazzat över mitt gulblåa mösstyg: ”Lycka till på livets nästa 18-hålare”.
Så oerhört jävla begåvat, tänkte jag när jag mimade till studentsången och stod med mössan i armvecket – jag ville trots allt varken synas eller höras på den här tiden.
Att utmärka sig vore att tigga om att få en käftsmäll av mitt eget självförtroende.
På kvällarna drack vi cider och öl och jag avskydde smaken av alkohol. Centiliterna rann ner med latenta grimaser.
En natt vaknade jag upp i ett dike i hamnen med smutsiga finbyxor och kavajen på sned. En annan natt stupade jag intill ett träd i parken med stjärnor i alla väderstreck.
En tredje natt blev jag hämtad på Lindövägen av mina föräldrar som trodde att jag hade dött. De var inte särskilt vana att jag rände ute på nätterna på den tiden, utan snarare av idrottande, tråkmånseri och 18 års frånvaro av alkohol.
I går kväll rensade jag bokhyllorna och upptäckte ett studentkort. Skjortan är vit, slipsen är svart, leendet är spelat. Det vilar något slags självbedrägeri över blicken. Jag tänker tillbaka, minns. Under skjortan har jag iklätt mig tre lager t-shirts.
Allt för att dölja mina smala axlar.
Tonår, tonår.
Det var en annan tid då. En annan 18-hålare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Well, kanske det. Jag ogillar dock av princip allt som har med Linköping att göra.
Å andra sidan har min mediahårddisk kraschat och det enda jag orkat dra hem är en herrans massa LW-låtar. Då blir det som det blir.
Fast jag måste erkänna att jag bytte till Kristofer Åström efter ett tag. Det var bra.
Inte jag heller. Jag har bara lärt mig att det är så man gör. :P
Jag var på många sätt lik dig i den åldern: Ogillandet av alkoholsmaken, idrottandet och oviljan att sticka ut.
Cliff,
Men nu dricker du öl, kollar istället för spelar fotboll och sticker ut genom dina Bajen-sympatier? :)
Hm, debuterade på Kir och fanta. Det är ungefär vad jag kommer ihåg från den tiden...Mörker och kisspauser med bussen in till discot. Ibland är det skönt att vara vuxen trots allt
Dricker öl? Ja (det är t o m gott nu).
Kollar mer på fotboll än vad jag spelar? Ja (fast jag skulle gärna spela mer).
Sticker ut? (nej, inte så värst, även om jag inte är lika rädd för att göra det nu).
Skicka en kommentar