XVIII: Två blåa ögon, och leendet du gav mig

Nedanför mina fötter dansade palmerna tango med kastbyarna. Ruggiga vindar drog in från Gibraltar och det kändes som ödets ironi att kvällen bjöd upp ett lågtryck som kavaljer just som jag blivit singel. Där stod jag på den 100 kvadratmeter stora lyxterassen; frusen, förblindad av ensamhet och stum av tomhet.
Det var då jag kände den varma armen över mina axlar. Hastigt svepte jag blicken åt sidan och fick syn på Blondie. Hon lät stunden tala för sig själv och tittade bara på mig med medlidsamma, deltagande och snälla ögon.
De där ögonen… samma ögon som jag tio månader tidigare fånstirrat in i under en pannbiffslunch i Varberg. När hon glatt berättade att jag hade lingon i ena mungipan var det som om solen gått upp i den dunkla golfrestaurangen. Hon strålade. Jag bländades. När hon undrade om jag var laddad inför tävlingen kunde jag bara förmå mig att haspla fram meningslösa haranger. Jag kände mig som Blyger i Snövit.
Hon blev fyra i tävlingen den där helgen, och jag minns att jag gladdes mer åt hennes framgång än att jag slog rankingledaren i matchspel, en dryg nisse från Göteborg.
När jag och Sir tog första bästa Europaväg hem gjorde jag det med ett nytt mobilnummer i telefonboken. En kanonad av SMS följde. Mejlen blev allt längre och intensivare.
Jag åkte till Toys´R´Us i syfte att köpa nalle åt X2 men egentligen mest för att få prata med Blondie. Jag såg till att hon fick samåka med oss till tävlingarna runt om i Sverige. För varje vecka som gick lärde jag känna henne mer och mer.
Tonen var egentligen aldrig flirtig, mer än att jag kunde bli glad av att hon kallade mig ”favvo” i nåt SMS här och där.
För varje månad som gick blev jag allt mer insnöad. I Spanien hade jag insett att jag var förälskad.
Nu stod jag där på terrassen och försiktigt tittade in i hennes havsblåa ögon. Tiden stod stilla. Saknaden, tomheten, ensamheten – som bortblåst. Jag ville kasta mig om hennes hals men istället sa jag att jag mådde dåligt och ville vara för mig själv.
Hon vände på klacken och återgick till grillandet på andra sidan terrassen.