Lägg ner

Slovakien har många duktiga spelare, men bara ett efternamn kan ekipera mitt ställningstagande gentemot Sverige eventuella läggmatch ikväll.
Satan.
Menade han allvar, hockey-Bengan, när han propagerade för att Gaborik, Bondra och Hossa gott och väl kan använda de tre kronorna som dörrmatta?
För mig som likställer Anson Carters vinstpuck (VM 2003) på mållinjen med Vladimir Kopats fladderpuck (OS, 2002) från Minsk finns inte en läggmatch ens på en vitrysk karta. Rastafari-Carter orsakade oss så mycket ögonklåda genom sitt förlängningsmål att vi kräver revansch mot kanadickerna snarast möjligt.
Allra helst i kvartsfinalen.
Bengt-Åke: devalvera för Satan inte våra triss i kronor.

Freddie betalar tillbaka

"Matchen mot Italien är ett av de bästa minnen jag har från en landskamp. Det var så osvenskt, folk stod och skrek och lät mycket mer än italienarna", säger Fredrik Ljungberg till Sportmagasinet.

Mitt eget Porto-äventyr ledde till:
* Att jag hamnade bredvid en gubbe på planet som envetet försökte pracka på mig att Elfsborg var Sveriges bästa fotbollslag. Dessutom stank han vitlök.
* Att jag hamnade i storgräl med Ex1.
* Att jag blev knivöverfallen i en gränd av påtända portguiser.
* Att jag blev av med digitalkameran innehållandes supersköna bilder från Dragão och en historisk träff med Stefan Schwarz.
* Att min plånbok fick läggas in på klinik efter att på två timmar ha tömt alla energidepåer.

Men kul att du uppskattade vårt stöd på läktarna, Freddie. Verkligen jättekul.

Titta, han är man!

Så har ännu en kulturvetare kastat in vedträ i den brinnande jämställdhetsbrasan vad gäller sportrapportering.
I nutidspopulära feminismens tecken ondgör sig Ira Mallik över att OS-studion är enkönad. ”Peter Jihde med Anrell, Olsson, Majlard, Esk i panelen och en galenskapare som grädde på moset.”
Rubriken är vass som en smörkniv av trä:
SVT TAR OS-GULD I FLEST MÄN I STUDION
Wow, nydanande! Något liknande har vi aldrig hört förut.

Okej, snabbcheck:
Vem på SVT är skickligast på programledarskap när det gäller sport? Katarina Hultling?
Vem på Expressen engagerar flest sporttyckare? Malin Roos?
Och vilka på Svenska Dagbladet respektive Dagens Nyheter har de skarpaste pennorna när det vankas idrott på medalj och ändalykt?
Om jag vore Ira Mallik skulle jag istället beklaga mig över det faktum att Sportbladet inte fanns representerat i form av Simon Bank. Skandal!
Men Ira Mallik fokuserar snarare på en rutten fruktsallad bestående av förmultna päron i studion. Grabbar! Män! Gubbar! Fy!
Tillåt mig gäspa.
Ira Mallik får gärna återkomma i ärendet när hon presenterat fullvärdiga experttyckaralternativ till studiosamlingen.
Sedan skiter jag högaktningsfullt om det handlar om män eller kvinnor, så länge kvaliteten på åsikterna håller högsta klass.
Jag önskar att alla kunde resonera så.

Kungen gör rentré

"Ingen soldat". Det är titeln på Lars Winnerbäcks nya mästerverk.

Jag köpte singeln i dag.
Varsågoda, ni blir skyldiga mig nio kronor och 90 öre.

"Himlen faller ner
Det svider till när kniven skar
Jag har varit vaken hela natten
Och känt om hjärtat sitter kvar
Och känt om hjärtat sitter kvar
Jag har litat på i morgon
Som en troende tror
Jag skulle gjort så annorlunda
Om jag gick i andra skor
Om jag gick i andra skor
Jag är ingen soldat
Inga vapen att ta till
Inga korståg jag vill gå
Ställ mig inte i ett led
Du får mig aldrig att stå still
Jag fungerar inte då
Jag är ingen soldat
Jag tänker inte så

Det har härjat krig i huset
Det har härjat krig i mig
Mina ögonlock är tunga nu
Snart drömmer jag om dig
Snart drömmer jag om dig
Jag har aldrig stått vid fronten
Eller försvarat det jag har
Men i skärvorna och flagorna
Ligger ändå allting kvar
Ligger allting ändå kvar
Jag är ingen soldat
Inga vapen att ta till
Inga korståg jag vill gå
Ställ mig inte i ett led
Du får mig aldrig att stå still
Jag fungerar inte då
Jag är ingen soldat
Jag tänker inte så

I rispan från din reda
Ska jag sätta jord och så
I skuggan av din stolthet
Ska jag resa mig och gå
Jag är ingen soldat
Inga vapen att ta till
Inga korståg jag vill gå
Ställ mig inte i ett led
Du får mig aldrig att stå still
Jag fungerar inte då
Jag är ingen soldat
Jag tänker inte så"

OS - kort och gott

* OS har nio dagar gamla sockor i bagaget och det luktar unket i Wien-skidskyttarnas hotellrum. Österrikarna kan käka kasnudel med örtkryddade inälvor!
* Anja är fullkomligt bedårande när allt går emot henne. Så brutalt ärlig i sin besvikelse. Jag skulle inte vilja heta André Pops när Anja får stryk av Kostelic.
* Dorfmeisters tårar är spelens höjdpunkt så här långt.
* - Jag är så dålig, jag fattar inte hur jag får spela. - Maria Rooths kommentar i riktning till Maniac Wikegård var rätt skön.
* Rippe bytte 80-talsslipover mot kavaj i studion igår!
* Kroatien borde byta namn till Kostelic i medaljligan.
* Norges längdåkare kan käka snö!
* Trevligaste OS-mejlet kom redan för två veckor sen. Avsändare: Prawat Nagvajara.
I was honored to have a chance to communicate with regarding my participation at the Olympic Winter Games Salt Lake 2002 in 2004. I will have another honor to represent Thailand in cross-country skiing at Torino 2006. I’ve been training very hard and hope to do my best in the 15 Km classic technique on Feb 17.
I also would like to express my sincere sympathy to the Swedish families who lost their love ones in Tsunami tragedy December 26, 2004.
Maybe if you’ll be at the games we can get meet.

Jag och K2 slog vad om en biobiljett efter sprinthjältarnas gulddag. Hon tippade 13 ytterligare svenska medaljer. Jag åtta. Här var mina tips:
ACO: ett silver.
Anja: ett guld (störtlopp), ett silver (kombination), ett silver (slalom).
Hockeyn: silver.
Damhockeyn: brons
Sprintarna: Lina Andersson (brons), Björn Lind (guld), Thobias Fredriksson (brons).
Curling-herrar: silver.
Curling-damer: guld.

Kommentar: jag är en SOPA när det gäller curling.

Snart byxmyndig

Kanske man borde hoppa från balkongen? Fritt fall från 35 – eller kanske 45! – centimeter, det skulle ju göra lite ont i vänster lilltå om jag tog sats från räcket.
Bakgrunden till min självdestruktiva tanke: ett mejl från en maliciös man, som fram till och med lunchtid denna dag tillhörde min kompiskrets.
Inte längre.
Med smärtsamt triumferande och illvilliga rader skrev han, som är ett år yngre än mig:
”Fick en i mina öron, mycket underhållande fråga nu under lunchen. I går på spinningpasset så var en av mina kollegor där och körde, jag pratade bara kort med henne. Hon frågade mig hursomhelst, om det var min lillebror som jag var på spinning med igår... ha ha ha. Vad säger du om den. Dina 25 bast trodde jag lyste igenom otvekligt, men ack. Tydligen har du lite ungdomlighet kvar i utseendet... grattis.”
Nämen, vad roligt! Alla vill väl se ut som en barnrumpa. Nästa år kanske jag får köpa folköl på Coop Forum.

Gult kort

Det dunkade till i brevinkastet. Två tidningar trillade ner på golvet. Bredvid dem låg ett kuvert. Till min okamouflerade besvikelse insåg jag snabbt att SvFF-loggan saknades.
Titthålet inbjöd inte till munter läsning. ”Delgivningskvitto. 2006-02-07”.
Tankarna roterade. Hade någon ettrig dalmas hört när jag vrålade ”tillgjort leende!” om Gunde Svan på Idrottsgalan, och gjort en anmälan om förargelseväckande beteende? Jag vet ju så väl att man riskerar spöstraff om man kritiserar Svan, Klüft och de andra ”supergenuina” svenskarna med glorior över sina blonda hjässor.
Men, nej. Väggarna är väl isolerade och inte är jag så korkad att jag låter balkongdörren stå öppen när herr Celsius är på krigsstigen.
Eftersom jag är en man med blott ett par koppel decennier kvar att leva sprätte jag snabbt upp kuvertet.
”Preliminärt beslut om varning”.
Ni har gjort Er skyldig till hastighetsöverträdelse den 29 november 2005. Detta framgår av ett ordningsföreläggande som Ni har godkänt. Ni körde vid den aktuella tidpunkten personbil med en hastighet av 75 km/tim på Malmgatan i Norrköping trots att högsta tillåtna hastighet var 50 km/tim.
Men förlåt så mycket, då!
Vägen är ju faktiskt bara 38 meter bred och olyckor inträffar lika ofta som Tina Thörner kör vilse i Krylbo.
Nästa gång jag GÅR mot röd gubbe drar de in kortet.
Nötter!
Men okej, kära Länsstyrelsen, jag är en ärkebuse av sällan skådat mått. Vi säger så. Grönt ljus. Kalla mig gärna trafikens Zlatan när ni ändå håller på.

Brolla for realitetsminister

Offside är Sveriges bästa tidskrift, och jag kan inte undvika att återge ett par rader från senaste utgåvan, som trillade ned i brevinkastet i går.
”Fåfänga förhoppningar” toppas av följande sannhistoria:
”I december 2001 sparkade Benfica sin tränare. Aftonbladet meddelade att Sven-Göran Eriksson kunde få en sentida efterföljare i klubben: Lars ”Brolla” Svensson.
´Eftersom jag aldrig varit i Allsvenskan tror jag att de mer tittar på min gedigna fotbollsutbildning. Jag har gått alla steg man kan i Sverige och har dessutom varit lärare på fotbollsgymnasiet i Luleå´, sade ”Brolla” hoppfullt till tidningen.
Facit: ”Brolla” blev kvar i Boden.”

Kommentar: Detta är stor humor.
Antiklimax: Bodens Bandyklubb, anförda av ”Brolla”, slog IFK Norrköping med 5-0 på Björknäsvallen 2003. Detta var inte stor humor.

Istället för att bygga pyramider

Gårdagskvällens roligaste replikskifte utspelade sig på en fotbollsplan i Afrikanska mästerskapen.
Egypten hade 1-1 mot Senegal och förbundskapten Hassan Shetata var inte nöjd.
Vi svenskar vet hur 1-1 kan förvandlas till helveten mot senegaleser.
Men Shetata ville ta genvägen till himlen istället och valde att byta ut divan Mido – egypternas Zlatan.
Mido gick bananas och skrek ”du är en åsna” till förbundskaptenen.
”Nej, det är du som är en åsna”, replikerade Shetata, märkbart nöjd över sitt snabba tankearbete.
Ursäkta – ”åsna”? Slutade man inte använda sådana ord i lågstadiet?
Tydligen inte i Egypten.
- Du är en åsna!
- Nej, du är!
- Nääää, du!
- Beeeeh. Du! Du! Du!

Lost and delirious

Mitt filmsällskap för kvällen stängde ögonlocken efter tio minuter. Vinjettmusiken hade knappt avstannat, första dialogen näppeligen dragit igång.
Jag var ensam med mörkret, med den tickande klockan som närmade sig midnatt och den grå Luxor-apparaten i blickfånget.
En liten blänkare i tv-tidningen avslöjade att filmen var ett erotiskt kärleksdrama mellan två tonårstjejer. Jag höll mig vaken, utan att för den skull lägga någon värdering i om det var textsnuttens förtjänst.
Lost and delirious rullade vidare och två timmar senare satt jag som förstenad i soffan, med en tung klump i magen och med ett hårt grepp om näsroten, där tårkanalen mynnar.
På distans låter förstås en film om olycklig och omöjlig kärlek så smörjigt och blasé som det bara kan.
Men den här kanadensiska filmen innehåller djup och eftertanke. Samspelet mellan Piper Perabos tärande enslighet sittandes vid ett fönster och Ani DiFrancos stämma i ”You had time” är åtminstone det starkaste ögonblicket jag haft till en film.
Nästa gång det blir kanadensiskt, ivorianskt eller libanesiskt drama på SVT – och jag aldrig hört ett skit om filmen – ska jag lik förbannat titta. För det är ju ingen "risk" att sådana här filmer når röda salongerna på Filmstäderna.
Allt jag vill är att bli berörd igen. Mer än tre år sedan nu. Kanske för att det mesta redan är gjort på duken? Eller för att man väljer att dissa filmvärldens okända, verkliga mästerverk på förhand?


"How can I go home
with nothing to say
I know you're going to look at me that way
and say what did you do out there
and what did you decide
You said you needed time, and you had time”

"Henrik är" (enligt Google)

Henrik är inte tillräckligt bra för att spela i A-laget
Men att vara A-lagare är väl ingen merit?

Henrik är mer allround än Nyllet
Utöver ett ansikte har jag även en kropp.

Henrik är därmed Hallands populäraste politiker
Jag har lovat dem att ge Laholm till Danmark.

Henrik är minnesvärd på många sätt men kanske främst genom sin aggressiva blick som utstrålar desperation och frustration
02.45 och utan napp?

Henrik är inte den person du söker
Men tänk om då!

Henrik är ung och lätt att öfvertala
02.45 och med chans på napp?

Henrik är en precisionskastare av rang
En gång lyckades jag tappa rakapparaten i toaletten. Sedan råkade jag halvt spola ner den i en hejdlös stressattack.

Henrik är också tjock. för han har varit i usa.
Allt handlar om ett geografiskt missförstånd. Däremot åt jag en hamburgare för mycket i går.

Henrik är oerhört vältränad och ett föredöme för den nya generationen
Jag är också oerhört bra på att paralysera folk.

Henrik är inte särskilt oroad för industriell styrning av forskningen
Vem hinner fundera på sånt när veckorna envisas med att innehålla fler vardagar än helgdagar.

För Henrik är teater något magiskt
Busringningar är livet.

Henrik är även känd för några grymma gärningar
Bara för att jag i ungdomens år sprängde en brevlåda med salpetersyra? Herregud.

Henrik är nyfiken på vad psoriasisforskningen kommer att ge för resultat.
Oh, ja. Sådana tankar gör mig sömnlös om nätterna.

Henrik är en tråkig jävla toffel
Tack. Tofflor är mjuka, varma och sköna.

Henrik är totalt ovetande om att Lina är där.
Ja, shit vad hon skrämde mig! Jag trodde att det tog slut i nian.

Henrik är säkerligen bättre känd än själva platsen Kjulo
Mer omtalad än ett sunkigt, finskt träsk. Svindlande.

Henrik är skild från Anna Söderberg och de har dottern Emily tillsammans
Och jag som tyckte att ormdrömmen var en mardröm av rang.

Henrik är den enda av presidentkandidaterna som tydligt lyft fram finlandssvenskarnas historiska bakgrund
Svennarna i Kjulo kan behöva sina 15 minuter i ljuset.

Henrik är fortfarande lite hemlig
Kanske. Men Doughpleaser är hemligare.

Idén kopierad av "Silverfisken".

OS i krukhoppning

Plötsligt landade jag i blomkrukan. På vägen ned hann jag klyva ett tidningställ i två delar och tappa drinken på golvet.
Fallet var inte speciellt graciöst. Om krukhoppning varit en OS-gren hade jag inte fått många tior av domarjuryn.
Men där låg jag hur som helst, med benen sprattlandes i luften, och med strumporna smulandes av färsk blomjord.
Och med ett fånigt leende.
Bara några sekunder tidigare hade jag på vingliga ben stått i soffan och gormat med i en av Styles 80-tals-hits på äkta fjortismaner trots mina ädelt 25 fyllda.
Det blev en sådan kväll trots att vi bara hade planerat in videofilm i hennes villa i Sörmland. Klockan tio hällde hon upp sitt första vinglas och klockan halv elva tog jag första groggen.
Bilen fick stå kvar utanför. Hennes sambo skulle komma hem senare på natten och eftersom jag inte ville stöta mig med honom förbokade jag in mig på ett hotell.
När vi kvart i tolv bestämde oss för att testa småstadens uteliv var min lever nedsänkt med kopiösa mängder rom.
Ångesten kom dagen efter. För henne. Och för mig.
Jag vill inte ens tänka på allt som hände den natten. Men genom svaga förnimmelser minns jag att jag inte hittade hotellet, virrade bort mig i skogen, traskade över småkusliga kyrkogårdar, passerade akuten för att till slut hitta ut på motorvägen med en liftande högertumme.
Oxelösund – typ 38 kilometer ditåt. Helsingborg – typ 467 kilometer hitåt.
Ett ögonblick funderade jag, på allvar, om jag skulle börja promenadfärden mot Skåne. ”Det är ju bara sex mil till Norrköping”.
En taxichaufförs avstannande Volvo drev bort tanken och efter fyra timmars irrande i kyla och mörker satt jag skönt tillbakalutad i ett varmt säte.
Den där kvällen, det var i slutet av november, ger mig fortfarande olust. Jag har inte varit så full sedan studentveckan. Då hamnade jag i ett gyttjigt dike och virrade bort mig i min egens stads hamn (kanske Sveriges minsta).

I går var jag tillbaka i hennes hemstad under mer ordnade former. Golf i tennishallen, träning på gym, bio och middag på flådig restaurang på tu man hand.
"Bara" som vänner, ska tilläggas.
Allt kändes betydligt mindre ångestladdat än rom, Style och uselt koordinerade krukhopp.
Jag tror att hon höll med.

Framtidens författare

Jag är ingen språkfascist men jag får utslag av akronymer och jag drabbas av stämbandsirritationer när Lunarstorm-generationen misshandlar tangentbord.
- I dag är himlen blå. Jag tycker att det är skönt att leva då.
Snabb Lunar-konvertering:
- Ida E himleN blå. ja ba tYkkej atT d e ZköNt att typ lEVA da *ler*.
Jag får krupp.