Inte för kärleks skull

Det bekanta kuvertet. Den bekanta handstilen. Hjärtklappning.
För ett och ett halvt år sedan skickade hon tillgivna brev med vackra, värmande ord och kärleksfulla formuleringar.
Jag tog henne för givet, slutade att uppskatta det fina i tillvaron, hjärtat klappade själlöst.
I dag skickade hon en CD-skiva med en golftränarhandbok från utbildningen hon nyss avslutat.
Det är en ny tid nu.
Det var bättre förr.
Tycker jag. Men med största säkerhet inte X1.

Jag som trodde att "Spelet" var en upplyftande bok.

"Det är dags för dig att förändras, att bara knäppa med fingrarna och bli nån annan. Tänk efter: Neil Strauss, skribent. Det låter inte särskilt sexigt. Ingen vill ligga med en skribent."

Ok, jag får leva i celibat resten av livet från och med nu...
Jättekul.

Hepåre

Det har inte bloggats från den Dougheska datorn på länge. Vad har gubben gjort? Lite av varje. Vad?
Eh, åkt berg-och-dalbana på Grönan, parerat blicken i alla väderstreck på Tylösands strand, sovit på en klibbig neongul luftmadrass på ett lägenhetsgolv i 38 graders värme, tänkt på X1, läst en rätt kul bok om dejting, busringt till en tjej som blev vansinnig eftersom hon inte ville avgöra vilken partiledare som var sexigast; Göran eller Alf?, hoppat betong på Gnällbänken sedan vi krossat (well) Assyriska, blivit bjuden på hemlagad lunch av X, shotat Fernet, Tequila, Baccardi Ruzz men absolut inte Sambuca, spelat golf i Hestra, saknat X1, smått älskogskrankt sett den vackraste uppenbarelse detta år; iklädd en sagolik randig klänning på Leif´s Lounge, inhandlat en air condition, skrattat åt Persbrandts repliker i ”Skarpt läge” på Sergels Torg-bion, drömt om X1, dejtat LW, ätit alldeles för mycket pasta på Al Forno, badat i en iskall (säkert bara 22 grader) Ågelsjö, köpt en inflyttningspresent till X men i sista stund valt att lägga den i garderoben, börjat säga Hepåre igen eftersom Ted Åströms ripost i Sällskapsresan är klockan, spelat golf i Halmstad, köpt Neil Strauss kritikerrosade bok ”Spelet”, spöat kusinen i minigolf, dejtat MS, noterat att juli månad bjudit på en del heta romanser för flera vänner, tänkt på X och känt igen mig i Winnerbäck-strofen ”Mellan veta och vilja går vilsen och väntar på sans”, mottagit en knapp timmes långt fyllesamtal från X – som gjorde mig glad för stunden men förvirrad dagen efter, dyngförlorat mot två smör i minigolf, ätit sunkig köttfärssås på Pastakungen, konstaterat att både X och MS lämnat sina ex på grund av deras partners sjukliga problem med svartsjuka, åkt vilse i Farsta, Hökarängen, Norrköping, Halmstad, Linköping och Östermalm, saknat X1 lite till.

Nu har jag, på gott och ont, börjat jobba igen. På gott: mitt konto behöver en snabbkur till Eiffeltornet.
På ont: det blir lätt ganska tråkigt här på ”kontoret”. Ett Kalle Anka-plåster skulle kanske hjälpa.